Måned: januar 2023

Planeringsskopa för hjullastare eller lastmaskin, kallas också för planerskopa. Den är den perfekta skopan för dig som behöver genomföra planeringsarbeten av olika slag. De större modellerna av planeringsskopor är i regel förstärkta med Hardox, slitribbor och slitplåt för att få en ökad livslängd. Vi berättar mer om planeringsskopa och olika användningsområden.

Användningsområden

En planeringsskopa är perfekt för alla som utför markplaneringsarbeten. Med sin raka bakre kant kan du också använda skopan för plantering när du backar. Med sin låga baksida och långa botten kan föraren se skärkanten från hytten och därmed köra med precision. Skopan är också utmärkt för att transportera material som grus, jord eller makadam och de många skopor är tillverkade av höghållfast stål är de byggda för att hålla länge. Så om du letar efter en mångsidig skopa som kan hjälpa dig att få jobbet gjort på rätt sätt med precision är planeringsskopan det perfekta valet.

Att tänka på innan köp

Vad ska du tänka på du väljer skopa till din grävmaskin? Rätt storlek och vikt i förhållande till maskinen, vilken typ av jobb ska skopan användas till men även vad maskinisten själv föredrar är viktiga frågor att ställa sig till sig själv innan du väljer skopa. Har du erfarenhet av att köra maskin vet du egentligen vad du vill ha och vad ditt behov är. När du vet vad du vill ha kan du börja titta på vilket varumärke som bäst passar dina önskemål. Vid exempelvis schaktning är kort botten på skopan att föredra för att behålla brytkraften. Vid planering vill många maskinister ha lite längre botten på skopan för att få mer stöd. Ju längre botten du har desto tydligare syns nivåskillnader. Samtidigt finns det vissa maskinister som tycker att en lång botten är i vägen. Egentligen finns det inget rätt eller fel när det gäller val av planeringsskopa. Det viktiga är vad du har för behov.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget som görs är att man väljer en skopa som är allt för stor för maskinen. Det ger sämre cykeltider, maskinen går tyngre och den försämrade styrkan gör att det blir svårt att fylla hela skopan och man får göra omtag. Dessutom blir maskinen ostabil. Har man snabbfäste och tiltrotator minskar styrka och brytkraft ytterligare. Det du som maskinägare ska göra är att välja rätt storlek på skopan i förhållande till maskinen. Det är lätt att stirra sig blind på bredd och volym. Har du exempelvis en 5-tons grävare med en planerskopa som är 1 300 millimeter bred då kanske en 1 200 millimeter bred skopa som tar 30 liter mindre passar bättre. Då får du snabbare cykeltider, det går smidigare och du kan fylla skopan utan omtag.

Rätt skopa för rätt maskin

Förutom rätt storlek på skopan är det viktigt att skopans design är anpassad till de arbeten som ska utföras. Det handlar även om vilken typ av maskin skopan ska sitta på. En liten minigrävare ställer inte samma krav på redskapen som en större, tyngre maskin. Ju större maskin desto högre krav.

Att använda bottningslist är ett måste vid planerade fogar, detta för att fogen ska uppnå maximal elasticitet. För att fogen ska kunna röra sig optimalt ska den endast vidhäfta till väggarna i fogen. För att åstadkomma detta lägger man en bottningslist så att fogmassan inte vidhäftar i botten på fogen. Generell tumregel är att fogdjupet bör vara cirka 50 % av fogbredden. Vi berättar mer om fogning och bottningslist.

Fogning med bottningslist

Fogning är en planerad del i konstruktionen t.ex. mot ljud, gas, rörelser mm. Att använda en bottningslist vid fogning är ett måste. Fogmassan fyller ut hålrum i en konstruktion där rörelser uppkommer. Fogmassan ska kunna ta upp de rörelser som sker av växlingen i temperatur och fukt men också vid sättningar mm. Därför måste fogmassan klara upprepade deformationer under lång tid utan att spricka eller på annat sätt skadas. Fogmassan ska med andra ord vara så elastisk så den både kan töja och krympa. En tätning, till skillnad från fogning, görs för att ”snygga till” oplanerade uppkomna sprickor i materialytor t.ex. tätning av sprickor som har uppkommit i dörrar, väggar, tak mm. Här finns inte alls samma behov och därför fungerar en mindre elastisk eller till och med en plastisk fog.

Glöm inte att sticka in en bottningslist

När du vill täta en springa, till exempel mellan en karm och en vägg, måste du först sticka in en bottningslist. Utan den håller inte fogen. Fogmassan klistrar endast när den kommer ut patronen. Sedan härdar den och blir elastisk. Men den kan inte bli elastisk om den sitter fast på mer än två sidor. Massan ska fästa på karmen och på väggen, men inte på bottnen i springan. Fogmassan fastnar inte på bottningslisten utan formar sig i stället efter den. Då får den en perfekt form för att kunna bli smidig och elastisk efter härdning.

Gör så här!

Bottningslisten trycks in i springan. Den färdiga fogens tjocklek ska vara cirka hälften av fogens bredd. Fogmassan klickas sedan in och fyller igen springan. Avsluta med att massan slätas till så att den är lätt intryckt på mitten. Tänk på att när du klickar fram fogmassan ska du inte flytta pistolen förrän du är säker på att fogen fylls igen. Dra sedan pistolen långsamt framåt medan fogmassan fyller igen fogen fullständigt bakom patronspetsen. Det är viktigt att massan täcker sidorna.

Bottningslistens innehåll och storlek

Bottningslist är oftast tillverkad av polyetencellplast med slutna celler som gör att listen inte absorberar fukt. God isoleringsförmåga och bullerdämpande egenskaper. Välj en bottningslist som är 3–4 mm tjockare än fogens bredd. Listen kan komprimeras till 2/3 av fogbredden. Det finns mängder med olika storlekar och längd på bottningslister. Ditt behov avgör. Tänk på att korrekt storlek på bottningslisten väljer du utifrån fogens storlek och vald fogmassa. Används till både elastiska och plastoelastiska fogmassor. Om bottningslisten skadas i ytan när den sätts på plats bör du vänta i 24 timmar med att foga. En skada i bottningslisten kan ge ”luftbubblor” i ytan av fogmassan. Alternativt byter man ut den skadade bottningslisten.